Ibland undrar man varför man ens ska bry sig. Det är väldigt lätt att man ser ner på personer utan definierad problematik och undra vad man möjligtvis kan ha att gnälla på.

Sen kommer man på att man själv inte hade sina problem på papper förrän för ett halvår sen. Empati är inte lätt när man ibland är lite efterbliven.

Aja, jag hittade min finkamera igen. Så nu blir det kanske lite bättre bilder på något annat än min tumme, till alla våras nöje! ^^

Fridens liljor!